Överraskande resultat från svenska juryn i Eurovision

• thomasstenstrom
• 0
• den sep 18, 2026

Vid Eurovision-finalen 2024 visade de svenska rösterna en del oväntade mönster: flera länder fick antingen nästan all sin poäng från juryn eller nästan uteslutande från tittarna, och några välförtjänta favoriter bedömdes mycket olika av de två grupperna. Här förklarar jag vilka avvikelser som var mest anmärkningsvärda, vilka länder som påverkades mest och vad det säger om skillnaden mellan juryns och tittarnas smak.

Snabb översikt av hur Sverige röstade

Sveriges slutliga poäng i finalen är en kombination av juryns röster (lades under genrep) och tittarnas röster (från livesändningen). Den svenska juryn bestod av Robin Bengtsson, Boris René Lumbana, Per Oscars Henrik Olsson, Elin Trogen och Annie Beata Ellen Berg. Nedan visas några tydliga exempel på skillnader mellan juryns och tittarnas poäng från Sverige.

Vilka avvikelser stack ut mest?

Några mönster var särskilt tydliga:

• Kroatien fick full enighet från både jury och tittare (10+10) — det är ovanligt men visar på ett bidrag som både proffsen och publiken uppskattade.
• Schweiz belönades hårt av juryn (12) men fick också relativt starkt publikstöd (7) och hamnade högt i den svenska sammanräkningen.
• Israel fick maximala 12 poäng av de svenska tittarna men inga poäng från den svenska juryn — en markant splittring som visar att publiken upplevde låten som mer tilltalande än vad proffsjurygruppens omdöme antydde.
• Storbritannien fick däremot sina poäng nästan uteslutande från juryn (8) och placerade sig lågt hos svenska tittare.
• Flera länder fick endast jurypoäng (till exempel Luxemburg, Portugal och Cypern) medan andra bara fick tittarpoäng (till exempel Finland, Irland, Litauen och Armenien).

Vilka länder påverkades mest av juryns bedömning?

Flera länder tjänade eller förlorade markant beroende på juryns prioriteringar. Fem länder fick poäng av både tittare och jury från Sverige: Kroatien, Schweiz, Ukraina, Frankrike och Italien. Fem länder fick enbart jurypoäng, och fem enbart tittarpoäng. De resterande länderna fick inga poäng från Sverige alls.

Konsekvensen blir att ett bidrag som juryn bedömer tekniskt starkt men som inte engagerar publiken i samma grad kan ändå nå en hygglig placering i den kombinerade poängen — och vice versa. Exemplen Storbritannien (jurydrivet) och Israel (publikdrivet) illustrerar det tydligt.

Varför uppstår sådana skillnader?

Det finns ingen enkel förklaring, men några återkommande faktorer är:

• Juryn värderar ofta tekniska aspekter: sångkvalitet, komposition, originalitet och scenframträdande i repetitioner.
• Tittarna reagerar mer på omedelbar känsla, igenkänning, låtens catchiness eller ett starkt liveögonblick i hela sändningen.
• Kulturella preferenser och målgruppens demografi kan spela in: en låt som appellerar till en yngre publik får lättare tittarröster, medan juryns professionella perspektiv kan väga annorlunda.

Dessa skillnader är en del av varför tävlingen kombinerar jury och televote — för att få en balans mellan professionell bedömning och publikens smak.

Vad betyder det för svenska fans och observatörer?

För den som följer tävlingen är det nyttigt att:

• Studera både juryröster och televote separat — de kan avslöja vilka bidrag som har brett stöd respektive nischad popularitet.
• Titta på jurygenrep och jämföra med liveshowen: ibland förändras intrycket mellan repetition och finalen.
• Inte förvänta sig att publikens favorit alltid ska överensstämma med juryns bedömning; båda perspektiven fyller olika funktioner i slutresultatet.

Var kan man hitta detaljerna?

Detaljerade resultat och enskilda jurymedlemmars rankningar publiceras av tävlingens officiella kanaler. För den som vill gräva djupare är det där man hittar komplett redovisning av hur varje jury och tittarna röstade, samt den fullständiga sammanräkningen per land.